Fysiken utgör basen för utbildningsprogrammet i de fysikaliska
vetenskaperna. Fysik är även ett viktigt läroämne i dagens samhälle. Den snabba
tekniska utvecklingen bygger på fysikalisk kunskap. Fysikens huvuduppgift är
att ge en bild av den omgivande naturens lagbundenheter och deras tillämpningar
inom bl.a. tekniken. Förståelsen av många brännande miljöfrågor och människans
påverkan på klimatet kräver djupa insikter i fysik. Därtill tjänar fysiken som
metodvetenskap för lösandet av praktiska problem.
Vår kunskap om naturen byggs systematiskt upp via experiment och
iakttagelser. Informationen används till att bygga upp modeller och teorier
genom vilka vi får förståelse om naturen och kan göra förutsägelser.
Utbildningsprogrammet för de fysikaliska vetenskaperna omfattar följande
huvudämnen: astronomi, fysik, geofysik, meteorologi och teoretisk fysik.
Utbildningsprogrammet omfattar även inriktningen fysik för lärare.
Undervisning på svenska ges enbart i fysik.
Undervisningen sker vid Institutionen för fysikaliska vetenskaper, Physicum, Gustaf Hällströms gata 2a i Gumtäkt.
Vid institutionen utbildas fysiker, fysiklärare, geofysiker, meteorologer samt
teoretiska fysiker. Därtill ges undervisning i fysik för biämnesstuderande.
Institutionen strävar till att kunna erbjuda alla obligatoriska fysikkurser
på svenska. Det kan dock vara ändamålsenligt att komplettera studierna med
kurser från den finskspråkiga sidan, där kursutbudet är större.
De nya studenterna uppmanas läsa även den finska texten i studieguiden som
komplettering till den svenska. Därtill är det skäl att läsa meddelandena på
institutionens anslagstavla. Information om undervisningen finns även på
institutionens hemsida (http://
www.physics.helsinki.fi).
Studieåret 2007-2008 är indelat i fyra perioder: period I 3.9-21.10,
period II 29.10-16.12, period III 14.1-2.3 och period IV 10.3-4.5.
Fysikkurserna är hierarkiskt uppbyggda så, att de bör avläggas i en bestämd
ordningsfölj. Ämneskurserna t ex bygger på den förståelse om fysikens struktur
som grundkurserna ger. I de fysikaliska modellerna och teorierna används
matematiska strukturer och metoder och därför utgör matematiska studier en
väsentlig del av första årets studier.
Undervisningen i fysik är till en stor del baserad på föreläsningar.
I anslutning till dessa anordnas demonstrationer och räkneövningar
samt laborationer.
Kurserna avläggs i allmänhet på basen av delförhör.
Övningarna utgör en viktig komplettering till kurserna och är obligatoriska.
Minst en tredjedel av övningsuppgifterna måste vanligen vara lösta för att
studeranden skall kunna erhålla slutpåteckning för
kursen. Den som löst 5/6 av övningsuppgifterna kan få ett poängtillägg som
utgör 15 % av det maximala poängtalet i delförhören.
Kursernas omfattning definieras med studiepoäng (sp). Äldre studerandes
studieprestationer i studieveckor (sv) omräknas till
studiepoäng (sp). Kursernas vitsord bestäms av det totala poängtalet i delförhören och räkneövningspoängen. Följande vitsordsskala
gäller
25-45% + (rätt att delta i slutexamen)
45-55% 1/5
55-65% 2/5
65-75% 3/5
75-85% 4/5
85-100% 5/5
Grundexamen kandidat i naturvetenskaper (NaK),
som har omfattningen 180 sp, kan vid heltidsstudier avläggs på tre år. Till
kandidatexamen hör även en kandidatavhandling och ett mognadsprov.
Kandidatexamen motsvarar en anglosaxisk B.Sc.-examen.
Med kandidatexamen som grund kan en filosofie magisterexamen (FM, 120 sp)
vid heltidsstudier avläggas på två år. Till magisterexamen hör obligatoriska huvudämnesstudier
samt en pro
gradu- avhandling och mognadsprov.
Grundstudierna
i fysik (25 sp)
omfattar kurserna mekanikens grunder (9 sp), elektromagnetismens grunder I (5
sp), elektromagnetismens grunder II (5 sp), den moderna fysikens grunder (5 sp)
samt grundkursernas laborationsarbeten (3 sp).
Ämnesstudierna
i fysik omfattar 45 sp
obligatoriska kurser samt 25 sp valbara kurser. De obligatoriska ämneskurserna
är: relativitetsteori (4 sp), termofysik (9 sp, 5 sv),
materiens struktur I (6 sp, 3 sv), materiens struktur
II (6 sp, 3 sv), elektronik (3 sp), digitalelektronik
I (3 sp) eller mätteknik (3 sp), obligatoriska och valbara ämneslaborationer (4
sp + 4 sp) samt kandidatavhandling (6 sp).
De
fördjupade studierna
för magisterexamen består av specialiseringslinjens kurser samt vissa
obligatoriska kurser gemensamma för alla linjer. De obligatoriska kurserna är
instrumentteknik och mätmetoder (10 sp), de fördjupade kursernas
laboratoriearbeten del 1 och 2 (5 sp + 5 sp), seminarieövningar (5 sp) och en pro
gradu-avhandling (40 sp).
Specialiseringslinjerna är aerosol och miljöfysik, beräkningsfysik,
biofysik, elektronik och industrifysik, materialfysik, medicinsk fysik,
partikel- och kärnfysik samt rymdfysik. Även individuella läroplaner kan göras
upp. Svenska lärare finns inte att tillgå på alla specialiseringslinjer.
Första
årets fysikstudier
omfattar kurserna mekanikens grunder, elektromagnetismens grunder I,
elektromagnetismens grunder II, den moderna fysikens grunder samt
grundkursernas laborationsarbeten. Dessa kurser ger en enhetlig bild av fysiken
och lägger grunden för fortsatta studier. För alla som väljer fysik som
huvudämne är det viktigt att genast åhöra dessa grundkurser. Laborationer
utförs parallellt med grundkurserna i små grupper i övningslaboratoriet.
Under det första studieåret förväntas fysikstuderandena avlägga kurser i matematik.
Den som har goda förkunskaper i matematik kan börja matematikstudierna med
matematiska hjälpmedel i teoretisk fysik (“Matemaattiset
apuneuvot I, II“ (16 sp)). I anslutning till denna
kurs hålles en svensk räkneövningsgrupp. Alternativt
kan kurser i matematik på Institutionen för matematik och statistik avläggas.
Goda kunskaper i ADB är även väsentligt för en blivande fysiker. På
Institutionen för de fysikaliska vetenskaperna ges kurser i beräkningsfysik.
Kursen introduktion till vetenskapliga beräkningar I är obligatorisk för
fysiker medan fortsättningskursen är valbar. Den senare kursen kan ersättas av
C-programmeringskursen på Institutionen för datavetenskap.
Biämnesstudierna
(åtminstone 50 sp) bör
även påbörjas under det första studieåret. Obligatoriskt biämne är antingen matematik,
metodvetenskap eller teoretisk fysik (se examensfordringarna).
De
övriga studierna (35 sp) påbörjas även det första studieåret. Kursen presentation av de fysikaliska
vetenskaperna (3 sp) ges under perioderna I och II det första året.
Modersmålskursen utförs som kandidatseminarium (3 sp).
Andra
årets studier omfattar
ämneskurserna. Omfattningen för de ämneskurser som hör både till det nya och
gamla examenssystemet anges både med studiepoäng (sp) och studieveckor (sv).
Studerande kan avlägga sin examen enligt det gamla examenssystemet under en
övergångsperiod på tre år, som tar slut hösten 2008. Den som under denna tid
väljer att gå över till det nya examenssystemet gör ett definitivt val. Man kan
inte ändra sig efter det att man valt att börja följa det nya systemet.
Mer detaljerad information om examensfordringarna ges på institutionens
Web-plats och i studieguiden under rubriken ”Tutkintovaatimukset”
i den finskspråkiga texten. Under denna rubrik finns även examensfordringarna
för fysik
som biämne.
Studerande bör göra upp en individuell studieplan (1 sp).
Studiepoängen för den individuella studieplanen realiseras i samband med
examensarbetet. Arbetet med den individuella studieplanen inleds under
vårterminen det första studieåret.
Den som skall utbilda sig till ämneslärare i fysik inleder sina studier
med grundkurserna och ämneskurserna i fysik. En blivande lärare har ett
huvudämne och ett eller två biämnen i sin kombination. Biämnena kan väljas
fritt men vanligtvis kombineras fysik med matematik, kemi eller datateknik.
I ämneslärarstudierna ingår 60 sp (35 sv)
pedagogik och ämnesdidaktik. Den svenskspråkiga utbildningen i ämnesdidaktik
ges i samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademis pedagogiska
fakultet i Vasa. De ämnesdidaktiska studierna utförs då i huvudsak i
Helsingfors. Antagningen till ämneslärarutbildningen sker via ett lämplighetstest.
Antagningen sker i maj. Närmare information fås på de svenska sidorna på
universitets Web-plats. Det finns även andra möjligheter till
ämneslärarstudier. Man kan t.ex. välja att studera på finska och avlägga
auskulteringen på svenska i Helsingfors eller man kan välja att utföra de
didaktiska studierna vid Åbo Akademi i Vasa. Närmare information om
ämneslärarstudierna ges på institutionen.
Enligt examensfordringarna kan man som biämne avlägga grundstudierna (25
sp), grundstudierna och ämnesstudierna (60 sp) samt de fördjupade studierna (60
sp) i fysik.
Helsingfors universitet och Institutionen för fysikaliska vetenskaper
deltar i internationella utbytesprogram för studenter. Närmare information ges
i Studiehandboken för den svenskspråkiga undervisningen, i den finskspråkiga
textdelen samt av institutionens lärare.
Se institutionens Web-plats samt den finskspråkiga texten i studieguiden.
Examensfordringarna för de svenska grundkurserna avviker en aning från de
finskspråkiga.
Elektrodynamik: J.R. Reitz, F.J. Milford and R.W. Christy,
Foundations of electromagnetic theory, Addison-Wesley.
Elektronik: J. Aaltonen,
Fysikens matematiska
metoder: G. Arfken & H.J.
Weber, Mathematical Methods for Physicists, Academic Press.
Fysikens numeriska
metoder: D. Kahaner, C. Moler and S. Nash, Numerical methods and software.
Grundkurserna i fysik: M. Mansfield and C. O´Sullivan,
Understanding Physics, John Wiley & Sons.
Instrumentteknik och mätmetoder: J. P. Bentley, Principles of
Measurement Systems, Longman;
G.
F. Knoll,
Radiation Detection and Measurement, John Wiley & Sons.
Introduktion till beräkningsfysik: G. Pärt-Enander, A. Sjöberg, B. Melin och P. Isaksson,
The MATLAB handbok.
Kärnfysik: K.S. Krane,
Introductory Nuclear Physics, John Wiley & Sons.
Kvantmekanik: S. Gasiorowicz,
Quantum Physics, Addison-Wesley.
Materialfysik: W.D. Callister,
Jr., Materials Science and Engineering: An Introduction, 6th edition, John
Wiley & Sons.
Materiens struktur J.J. Brehm and W.J.
Mullin, Introduction to the Structure of Matter, John Wiley &
Sons.
Mekanik: A.L. Fetter and J.D. Walecka,
Theoretical Mechanics of Particles and Continua.
Termofysik: F. Mandl,
Statistical Physics, John Wiley & Sons.
Vetenskapliga beräkningar:
T. Pang,
An Introduction to Computational Physics, Cambridge University Press.
53001
Presentation av de fysikaliska vetenskaperna (3 sp). Föreläsningar ons 10-12 i sal D115, olika föreläsare. Tid 5.9.-12.12.
53398 Introduktion till vetenskapliga beräkningar I (3 sp). Föreläsningar må 12-14 och fre 10-12 i sal D110,
föreläsare doc. T. Sundius. Tid
7.9.-19.10.
530171 Mekanikens grunder (9 sp). Föreläsningar ti 10-12 och to 8-10 i sal D114, övning ti 8-10 i sal D114,
föreläsare universitetslektor T. Ahlgren. Tid
4.9.-13.12.
530172
Grundstudiernas laborationsarbeten (3 sp). Utförs i
övningslaboratoriet i anslutning till grundkurserna. Handledare
FM K. Meinander.
53014
Termofysik (9 sp, 5 sv). Föreläsningar ti och to
14-16 i Acceleratorlaboratoriets seminarierum, 2 h övning, föreläsare prof. K.
Nordlund. Tid 4.9.-13.12.
530141
Elektronik (3 sp). Föreläsningar to 12-14 och fre
9-10 i sal D115, föreläsare doc. Å. Lindberg. Tid
6.9.-19.10.
530142
Digitalelektronik I (3 sp). Föreläsningar to 12-14 och fre
9-10 i sal D115, föreläsare doc. Å. Lindberg. Tid
1.11.-14.12.
53399 Introduktion till vetenskapliga beräkningar II (5 sp). Föreläsningar må 12-14 och fre 10-12 i sal D110,
föreläsare doc. T. Sundius. Tid
29.10.-14.12.
Övningsgrupp
i Matematiska hjälpmedel (Mapu
I (53704) & II (53705)) under perioderna I och II.
Övningsgrupp i Fysikens matematiska metoder Ia & Ib (FYMM Ia (53723) & FYMM Ib (53724)) under perioderna I
och II.
530168
Modersmålet (3 sp). Seminarieövningar må 14-16 i sal
D110, handledare universitetslektor T. Ahlgren. Tid
14.1.-28.4.
530174 Elektromagnetismens grunder I (5 sp). Föreläsningar ti 10-12 i sal D106 och to 10-12 i sal
D104, övning ti 8-10 i sal D105, föreläsare universitetslektor T. Ahlgren.
Tid 15.1.-28.2.
530175 Elektromagnetismens grunder II (3 sp). Föreläsningar ons 10-12 i sal
D105, övning ons 8-10 i sal D105, föreläsare
universitetslektor T. Ahlgren. Tid 12.3.-30.4.
530035 Den moderna fysikens grunder (5 sp). Föreläsningar ti och to 10-12 i sal D105, övning ti 8-10
i sal D105, föreläsare doc. T. Sundius. Tid 11.3.-6.5.
530000 Grunderna i relativitetsteori (4
sp). Föreläsningar må
och ti 12-14 i sal D104, föreläsare FM Miklos Långvik.
Tid 14.1.-26.2.
533364
Materiens struktur I (6 sp, 3 sv). Föreläsningar må
10-12 i sal D116, tis 14-16 i sal D110 samt to 10-12 i sal D116, föreläsare universitetslektor B.
Fant. Tid 14.1.-28.2.
533371
Materiens struktur II (6 sp, 3 sv). Föreläsningar må
10-12 i sal D116, tis 14-16 i sal D110 samt to 10-12 i sal D116, föreläsare universitetslektor B.
Fant. Tid 10.3.- 30.4.
530715 Elektrodynamik (10 sp, 6 sv). Föreläsningar ti 10-12
och to 12-14 i Acceleratorlaboratoriet, föreläsare prof. K. Nordlund. Tid 15.1.-29.4.
530310
Seminarieövningar (5 sp, 3 sv). Må 14-16 i sal D110, handledare
universitetslektor T. Ahlgren. Tid 14.1.- 28.4.
Övningsgrupp
i Fysikens matematiska metoder IIa & IIb (FYMM IIa (53725) & FYMM IIb
(53726)) under perioderna III och IV.
Om förhörstidpunkterna meddelas i början av terminerna.