Helsingfors universitet

Den gamla byggnaden på Brobergsterrassen

Institutionens historia

Fysiken har varit en särskild vetenskap i Helsingfors universitet alltsedan det grundades 1640.

Professorn i fysik Gustaf Gabriel Hällström inledde sin långa karriär (1801-1844) redan under den svenska tiden. Han upplevde universitetets sista år i Åbo och Alexandersuniversitetets första år i Helsingfors. Han var synlig och uppskattad både inom fysiken och universitetsförvaltningen. Hällström var den susta fysikprofessorn, som hade praebende och var medlem av domkapitlet. Hällström är känd för sina studier av värmeutvidgningen, isynnerhet vattendensitetens temperaturberoende. Dessutom studerade han akustik, meteorologi och astronomi. Han höll på att förbereda en reform av universitetets statuter , som blev färdig år 1828, då universitetet flyttade till Helsingfors. Hällström var rektor åren 1829-1832 under den första tiden i Helsingfors. Fysiken fick utrymmen i den nya huvudbyggnaden, där Hällström inrättade det fysikaliska laboratoriet.

Institutionen för fysik grundades år 1832, sedan Helsingfors universitets huvudbyggnad blivit färdig. På 1840-talet flyttade Institutionen för fysik till större utrymmen i en nybyggnad i bibliotekskvarteret.

En byggnad särskilt planerad för instutionen uppfördes i centrum av Helsingfors på Brobergsterrassen, och invigdes år 1911. Förutom nybyggnaden fick fysiken dessutom en ny lärostol år 1895, nämligen professuren i tillämpad fysik. I anledning av språklagen och -förordningen, som avläts år 1937, varigenom finska språket blev ämbets- och undervisningsspråk i Helsingfors universitet, fick fysiken en svenskspråkig professur.

Tillväxten i antalet studerande under 1940-talet ledde till inrättandet av nya professurer. Under åren 1958-1977 utökades fysiken med fyra nya professurer. Meteorologin fick en extraordinarie personell professur år 1921 inom institutionen för fysik. Den första professuren i meteorologi inrättades år 1957. Under perioden 1957-2001 befann sig meteorologiska institutionen i centrum i Porthania. Professuren i geofysik kom till år 1966 och under åren 1967-2001 hade geofysiken en egen institution.

Professuren i kärnfysik, som inrättades år 1958, förändrades till en professur i elementärpartikelfysik år 1978. Professuren i teoretisk fysik grundades år 1964. Institutionen för kärnfysik som sedan 1978 kallades institutionen för högenergifysik verkade under åren 1960-1995 till en början i samma byggnad som institutionen för fysik, och senare i en tillbyggnad som uppförts för instutionen för teoretisk fysik år 1969.Den teoretiska fysiken hade en skild institution åren 1969-1995.

De nya utrymmena för acceleratorn, som inlett sin verksamhet i institutionen för fysik år 1956, färdigställdes på Brobergsterrassen år 1959. För institutionens nya accelerator uppfördes en byggnad i Gumtäkt , som invigdes år 1982. Detta var den första byggnad som uppfördes på universitetets campusområde i Gumtäkt.

Efter att ha verkat på Brobergsterrassen i exakt 90 år flyttade institutionen för fysik år 2001 till en byggnad, Physicum, i Gumtäkts campus. I samband med utflyttningen flyttade också institutionerna för meteorologi och geofysik till Physicum och förenades med institutionen för fysik. På detta sätt uppstod institutionen för fysikaliska vetenskaper. Institutionens namn förändrades i början av år 2008 till institutionen för fysik. Sedan 1998 har den nuvarande institutionens forskningsområden utvidgats väsentligt, vilket man märker genom att professurernas områden och antal ökats nästan med det dubbla.